Guldpriset nådde rekordnivåer på omkring 4 381 USD per troy ounce innan det föll med över 5–6 % på en dag – den största nedgången på mer än ett decennium. Investopedia rapporterar att raset främst drevs av massiva vinsthemtagningar och ökad osäkerhet kring Federal Reserves räntepolitik. Eftersom guld traditionellt ses som en trygg hamn speglar prisfallet att marknadens förtroende för säkra tillgångar är under press – en möjlig indikation på djupare strukturell oro i världsekonomin.
Cirka 208 miljoner amerikaner (62%) av amerikanerna lever från lön till lön (paycheck to paycheck).
Cirka 41 miljoner amerikaner (≈ 12 %) förlorar sina SNAP-bidrag – landets största matstöd – från och med 1 november 2025 på grund av finansieringsstopp från den federala regeringen. Samtidigt står omkring 1,4 miljoner statligt anställda utan lön – varav över 700 000 arbetar utan ersättning och lika många har permitterats helt. Situationen skapar snabbt ökande oro i samhällsekonomin. WCVB | ABC 7 Chicago | CBS News
Börsen hålls fortfarande uppe av teknikjättarna Microsoft, Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Nvidia och Tesla – medan resten av marknaden står stilla i utvecklingen.
Flera experter varnar för att AI-marknaden uppvisar tydliga tecken på en bubbla: extrema värderingar, överdrivna förväntningar och paralleller till dot-com-eran. Reuters | Built In
Inflationen biter sig fast – priserna fortsätter uppåt medan lönerna halkar efter. Köpkraften urholkas i realtid.
Federal Reserve sänker räntan – trots detta stiger inflationen ännu mer.
Ekonomin är uppbyggd på tillit. Donald Trump underminerar denna tillit.
Statsskulden i USA är cirka 38 biljoner dollar, ungefär 120 % av BNP.
Kreditsystemet knakar – skulder på ca 1,3 biljoner med räntor upp till 30 %.
Tullar gör att folk i USA inte handlar utomlands i samma utsträckning – hamnarbetare och truckers står stilla.
Kommersiella fastigheter är i fritt fall – kontorsbyggnader i städer som New York, San Francisco och Chicago står tomma efter pandemin. Banker och pensionsfonder sitter på lån som sjunker i värde varje månad – en tickande bomb liknande 2008-bubblan, men i företagssektorn.
Avdollarisering på global nivå: Kina, Ryssland, Brasilien, Indien, Saudiarabien m.fl. handlar i egna valutor – dollarns status som världens reservvaluta naggas i kanten, vilket minskar köparna av amerikanska statsobligationer.
US Treasury-marknaden tappar likviditet – världens i teorin säkraste tillgång (amerikanska statsobligationer) är inte lika lätt att sälja längre. När fundamentet darrar, darrar allt.
Social oro och polarisering – när majoriteten lever lön till lön och bidrag kapas växer missnöjet. Detta riskerar upplopp, strejker och politiskt våld som skrämmer bort investerare.
Militära kostnader och globalt överengagemang – stödet till Ukraina, Taiwan och Israel dränerar budgeten. Skuldtaket höjs gång på gång, vilket gör dollarn mindre trovärdig.
Klimat- och energisårbarhet – värmeböljor, bränder, elnät under press, höga försäkringskostnader och stigande matpriser. Allt påverkar konsumenternas förtroende och företagens lönsamhet.
ICE – folk drar sig för att resa till USA.
Arbetsmarknaden tappar fart. USA skapar nu färre jobb än vad som krävs för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten. Många nyanställningar är dessutom deltidsjobb medan heltidsanställningar minskar – ett tydligt tecken på att ekonomin kyls ned under ytan.
| Period | ChatGPT | Grok | Gemeni | Deepseek | Perplexity |
|---|---|---|---|---|---|
| Inom 1 år | 40% | 50% | 65% | 60% | 45% |
| Inom 2 år | 60% | 68% | 75% | 75% | 65% |
| Inom 5 år | 75% | 85% | 85% | 85% | 85% |
| Inom 10 år | 85% | 97% | 95% | 90% | 93% |